Ont i hjärtat

Jag trivs här och allt går bra. Men ibland blir det jobbigt, som idag först såg jag en hund som var så smal att revbenen stack ut, den var dessutom rädd för människor (blir förmodligen sparkad på om den kommer för nära, inte ovanligt här.) och såg så ledsen ut. Sen gick jag på bussen, på den fanns en man som såg helt otroligt sliten ut, sliten på ett sätt som inte ens kan mäta sig med de hemlösa man ser i Sverige. På väg hem från jobbet ser jag två pensionärer som står med kasse och rotar i soporna förmodligen efter något ätbart. Det gör ont i mig jag vill hjälpa allihopa, men det går inte. Oftast så kan man blunda för hur fattigt det är, man ser det inte, men ibland så kommer det över en, och det är jobbigt. Jag trodde det jobbigaste med att bo i Moldavien skulle bli mitt jobb med HIV/AIDS-smittade. Men icke, på jobbet är alla glada och det finns en livsenergi jag sällan ser annars, jag älskar att vara där med dessa människor, dom skrattar och är glada nästan jämt. På tisdag ska vi fira alla hjärtans dag på jobbet, mer om det då. Nu ska jag smälta dagen med en bit moldavsk choklad. För det kan dom i alla fall Moldaverna, det här med choklad och vin!